Hej vinvänner!
Fredag 29/9 släpps i Tillfälligt Sortiment (TS) ett Bordeauxvin som är intressant både ur ett smak och ett historiskt perspektiv! Le Puy ”Emilien” 2020, Artnr 93125, pris 389.-
En av många favoriter från Bordeaux!
Denna kan synas märkligt i fredagens släpp – söker man under ”Tillfälligt Sortiment 29/9” och ”Bordeaux” – så kommer den inte upp? Hur hänger det ihop? Det och lite annat får du veta här.
– Låt mig få berätta lite om en intressant gård och vinmakare! Ett riktigt ”kultigt” vin! ”Chateau” LE PUY
”Naturvin? Va? Skulle det vara nåt nytt, eller? Det har vi gjort oavbrutet sedan 1600-talet.” (Jean-Pierre Amoreau)
Var är vi?
Området (Appellationen) heter ”Francs - Côtes de Bordeaux” (tidigare ”Côtes de Franc”) och ligger på östra delen av samma kalkstensplatå (Plateau des Mervilles = Underverkens platå) som Saint Emilion och Pomerol. Här i denna lilla appellation delar ca 40 vinmakare och tre små kooperativ på drygt 400 hektar. Du är 55 km öster om staden Bordeaux, och ca 10 km från vårt kära Saint Emilion.
Terroir/Jordmån
Den underliggande terroiren (s k subsoil) här är en mycket kalkstensrik jord, ovanpå det ett tunnare lager av tämligen mjuk molass av bl a kalksten, sandsten och annat. Denna skiljer lite södra (molasses de agenais) och norra (molasses de fronsadais) delen av området. I bägge fallen är denna dock högt ansedd vara ett bra underlag för att ge vinstockarna ett kraftigt rotsystem. På toppen av detta, ligger ofta 50-90 cm lätt kalkstens grusig rödlera.
Historien
Gården, med anor tillbaka till 1600-talet, har alltid endast använt naturgödsel, inga kemikalier. Av den anledningen använder också franska staten gården som referens för jordprover. Familjen Amoreau har drivit gården sedan 1610, och nu skolas Pascal, 15:e generationen in.
Gården är helt biodynamisk, man följer t ex månkalendern noga. Man har också en unik, detaljerad och noggrann dokumentation genom århundradena inte bara om väder och temperaturer, utan även om alkoholhalt, skördeuttag och annat. Man vet - exakt - vad som behöver göras på gården vid varje enskilt tillfälle och på varje enskilt fält.
Man jobbar mycket klassiskt,men också med ett modernt synsätt för att kunna upprätthålla en kvalitetsmässig koll. Man har på så sätt, med stor erfarenhet, fått full kontroll på det som många eko/bio vinmakare ibland har problem med - stabilitet i vinet.
Till stor del (ca hälften av de 55 odlade hektaren) används 5 (egna) hästar på fälten, vilket betyder en luftig bearbetning av jorden, till skillnad mot tunga traktorer. Och gödningen får man så att säga på köpet….
Man använder också egentillverkade harvar, som går grunt ner istället för djupgående plogar, för att inte förstöra jordens ekosystem.
Här på gården finns också deras alldeles egna ”stonehedge”, stenbord och detaljer från urminnes tider, vem vet vilka riter som utspelats här…
Tvisten
I över 10 års tid har också gården haft en rättstvist i Franska domstolar, då man har en del av fälten som inte ville godkännas som ”Francs-Cotes de Bordeaux”. Statens inspektörer ansåg inte fälten som ”områdestypiska”.
Jean-Pierre har därför ansökt om att få en helt ny appellation (!) utsedd och skapad för just dessa fält. En rättstvist han nu dragit till EU-domstolen. Skulle givetvis vara en sensation om detta går igenom, i så fall världens minsta och mest exklusiva appellation.
2012 vann också Jean-Pierre en tvist mot INAO, instansen som övervakar bl a AOC/AOP (appellationerna), där man ville avklassificera Chateau Le Puy 2005, vilket man alltså fick backa ifrån.
Jean-Pierre var riktigt arg – ”Familjen har gjort vin på gården i över 400 år, och nu påstår nån skrivbordsmänniska att vår terroir (jordmån) inte är ursprungstypisk för området ?!”
En intressant historia med många bottnar. Familjen har alltid varit lite rebellisk inom vinvärlden.
Och här är då kontentan av allt detta tjafs - från och med årgång 2017 lämnar man sin appellation ”Francs - Côtes de Bordeaux” och marknadsför istället vinet som terroirtypiskt - som ”Vin de France” (bordsvin) och under egna begreppet ”expression orginale du terroir”. Man lämnar nu också ”Chateau” i namnet, och går över till att bara heta ”Le Puy”. Man pratar inte längre om sig som ett ”Bordeaux-vin”.
Svårare att sälja då? Nä. Skulle inte tro det. Vinet finns på 35% av alla 3-stjärniga Michelinkrogar i världen.
Vinet
Vinmakare är Jean-Pierre Amoreau & sonen Pascal. 2020 – 85% merlot, 7% cabernet sauvignon, 6% cabernet franc, 1% malbec och 1% carmenere.
Vinstockarna har en genomsnittsålder på +50 år, all skörd sker för hand. (50 personer under ca 3 veckor). Vinifikation sker till större delen i öppna cementtankar, där vinet tillåts ”flöda över” i påbyggda terrasser på toppen under jäsningen (överoxidering undviks genom snillrik metod) Endast naturlig jäst används. Vinet ligger sedan ca 24 månader på äldre fat, delvis stora ekfat. Inga sulfiter tillsätts normalt, enstaka svåra år kan marginella tillsatser göras. Vinerna är ofiltrerade.
Lagringståliga? Utan tvekan! Jane Anson (Decanter) testade för runt 6 år sedan årgång 1936 (!), ”still humming with life”!
Man gör totalt 6–7 olika viner, varav ett, ”Retour des iles” (tillbaka från öarna) skeppas ut med fartyg från bl a England till Karibien, där faten med vin får ”rulla fritt” på fartyg i ett helt år, för att sedan tappas upp, lagras och säljas nästkommande jul (framförallt då till vinnördar….).
Ännu en nördig detalj - fram till 1946 (då det förbjöds) sålde man en del druvor till mkt kända vinmakare i Saint Emilion, för att dom skulle kunna piffa upp sina viner med lite extra färg och fräschör! Det inget vet om har aldrig hänt…
Jag rekommenderar starkt ett besök här, normalt tar dom bara emot professionella inom vinvärlden, men det kan absolut lösa sig ändå, om man är ute i mycket god tid med sin förfrågan. Det finns mycket mer att upptäcka angående denna gård.
Vinet är både modernt och klassiskt i samma andetag. Tydlig, varm mogen fruktsötma, klassiska ceder och tobakstoner, bra syra och elegant avrundade tanniner. Ett generöst vin, i en definitivt lite annorlunda vinstil (för att vara Bordeaux högra strand). Kanske inte för alla, men trots detta ett mycket intressant vin!
Årgång 2020 bör ju gärna lagras några till år, men Le Puy är normalt ändå drickbar som ung, gärna rejält luftad. Man får ju en hint om vad som komma skall i alla fall.
Visst blev du lite nyfiken på att prova?
Vinhälsningar, Tom Hellström
